Tas-te coto!

El knäckebröd és un tipus de pa dur molt comú aquí a Suècia (en un 85% de les llars sueques s’hi consumeix knäckebröd) i també a la majoria de països nòrdics. De ben segur que no és res de nou a Catalunya, i tinc entès que a l’Ikea se’n pot trobar.

L’ingredient principal d’aquest pa dur, deixant de banda que hi ha moltes receptes i maneres de fer, és la farina de sègol i, tot i que porta llevat, la seva aparença és aplanada, de molt poc gruix, i de forma circular amb un forat al centre. Aquest forat s’utilitza per fer-hi passar un tub per tal d’emmagatzemar el pa de manera convenient i deixar que s’assequi (foto).

Ahir em vaig decidir a fer pa d’aquest. No és la primera vegada, però ahir volia provar una recepta nova, més senzilla, però que inclou llevat mare natural que fins ahir mateix no vaig tenir a punt (es triga uns 5 o 7 dies a fer). Aquest llevat, que és molt típic dels països nòrdics i centro-europeus, es diu literalment “pasta agra” (surdeg en suec, sourdough en anglès), i es fa a partir de farina, aigua, i alguna fruita que proporcioni el llevat, en aquest cas vaig emprar poma. Aquest mètode de fer llevat natural és una mica diferent de com s’acostuma a fer a Catalunya i altres països del Mediterrani (i segurament altres regions), basat en fer una “esponja” primer que, igual que aquesta pasta agra, s’ha d’anar renovant periòdicament.

La foto de més amunt és la del pa que vaig fer ahir, que tot i que em vaig descuidar de posar-hi sal, la Mia ha aprovat amb bona nota , segurament doncs en tornaré a fer (probablement experimentant una mica amb els ingredients, que és el més divertit!).

I perquè no sigui dit, aquí una successió de fotos del procés d’elaboració:

Idag är Sankt Görans dag (Sant Jordi på katalanska). Sankt Göran är Kataloniens helgon, och det var den 17 april 1456 som den katalanska regeringen beslutade att den 23 april skulle vara en helgdag.

Idag firas fortfarande Sant Jordi i Katalonien, men av andra skäl. Man kan säga att det är Kataloniens alla hjärtans dag. Enligt traditionen ska mannen ge en ros till sin tjej (eller den tjej som han är förälskad i) och, eftersom män är lite olärda, ska hon ge en bok till honom. Ekonomiskt sett kan man tro att affären är ganska bra för män om det inte vore för att florister, som alltid brukar vara kvinnor, höjer rospriserna till bokprisnivåer. Samtidigt säljer man böcker lite billigare den dagen, kanske också för att alla boklådor ägs av kvinnor.

Jag minns Sant Jordi som en härlig dag, en av de få traditionella dagar jag saknar från mitt land sedan jag flyttade till Sverige. I Barcelona promenerar man på Les Rambles som den dagen är fyllda med stånd som säljer rosor. Det finns också stånd där författare säljer och signerar sina böcker. Eftersom våren redan är i full fart där nere, brukar det finnas mycket folk på gatorna och det är massor med aktiviteter och kulturella händelser.

Kopplingen mellan Sant Jordi och Stieg Larsson är att hans bok “Män som hatar kvinnor” (på katalanska “Els homes que no estimaven les dones”) är den mest sålda i år för Sant Jordi i Katalonien.

Sedan 1995 är den 23 april världsboksdagen.